Finansleksikonet användar cookies för at förbetträ webblatsen. Ta reda på mer her!



 

 
 

 


Primary dealer

 

Riksbankens motparter på penning- och valutamarknaden.

För att hantera sina uppgifter behöver Riksbanken interagera med ett antal marknadsaktörer. Dessa kan ansöka om att bli motparter till Riksbanken i olika slags transaktioner. Riksbanken använder sig av olika kategorier av motparter beroende på vilken typ av transaktion det handlar om.

Riksbanken har därmed tre olika kategorier av motparter, en kategori för varje typ av transaktion:

  • RIX deltagare för avveckling av betalningar i svenska kronor
  • Penningpolitisk motpart för penningpolitiska transaktioner
  • Motpart i valutatransaktioner för transaktioner i utländsk valuta

Deltagare i RIX har fördelen att kunna genomföra betalningar utan att utsättas för någon större kredit- och likviditetsrisk.

För att kunna styra marknadsräntorna behöver Riksbanken kunna genomföra transaktioner i svenska kronor med ett antal institut som har säte eller filial i Sverige och är aktiva på den svenska finansiella marknaden. Dessa institut utgör Riksbankens penningpolitiska motparter och som sådan behöver man vara RIX-deltagare.

Riksbanken behöver ibland göra växlingar mellan utländsk valuta och svenska kronor och ska även kunna intervenera på valutamarknaden. Vid transaktioner i utländsk valuta behöver Riksbanken motparter som har tillräcklig kapacitet att handla i de relevanta valutorna. Sådana kreditinstitut kan vara motpart i valutatransaktioner, men behöver dock inte vara RIX-deltagare.

Därutöver har så kallade centrala motparter (CCP:er) givits tillgång till en särskild inlåningsfacilitet i syfte att vid behov underlätta deras likviditetshantering.

För fullständig beskrivning av kraven på de olika motparterna hänvisas till Villkor för RIX och penningpolitiska instrument.

 

Referens: Finansportalen
Riksbanken